Seriestripp--Den tysta eleven

Den verklighetsbaserade serie beskriver kort min klass  när jag gick på skolan , då jag hade en blyg klasskamrat som aldrig vågade säga emot om han inte förstod det som läraren försökte förklara.  Kompisen träffade på många problem som fick honom alltid att må dåligt.

Här kan man tänka lite efter, vems fel är det egentligen? Är det lärarens fel som missar dessa elever? Eller att detta beror på elevernas självkänsla och den kognitiva utvecklingen enligt (Jean Piaget), att dessa elever behöver få extra hjälp samt mer hänsyn ifrån läraren för att komma vidare!?
 

Mitt sista egna blogginlägg.

                        Mitt sista egna blogginlägg.

I den bästa av alla världar hade distanslärarutbildningen 

varit "a piece of cake".

"Om man varit ensamstående, ekonomiskt oberoende, 

datahacker, gärna praktiskt erfaren av dagens skola och

inte engagerad i något annat än skolarbetet".

Men hur många av oss stämmer det här in på ?

Den här terminen har varit en inkörsport av nödvändig

korvstoppning av grundkunskaper; ny it-teknik, ett

vetenskapligt sätt att tänka och skriva, lagstiftning,

historia, lärteorier med mera.

Varje föreläsning och uppgift gav en ny synvinkel

och aha-upplevelse !

Tack, lärare, för en tuff utmaning och en

lärorik tid !!

En eloge till alla strävsamma, envisa

distanslärarstudenter som fortfarande kämpar på

i motvind !

Tack, grupp 2, ni har varit fantastiska !!

Flexibla, demokratiska, hjälpsamma, duktiga,

skön stämning och många engagerade

diskussioner.

Och ett särskilt tack till de sista kvarvarande

klasskamraterna i Fk-3 Distans Orust, Anna och Sofie !

Vi ses nästa termin önskar Catarina Ekliden !!!

Be prepared for our future !!!!

Seriestripp; Zorah ! Tycker inte svenskar om mat?!

Zorah ! 

                                         Tycker inte svenskar om mat ?!

       Vi hade en väldigt rolig, men dramatisk magister på mellanstadiet. Ibland blev det
       kulturkrockar.

       Detta var en klasskamrats första intryck av en svensk skola. Hon blev ganska misstänksam
       inför den första tuggan av svensk skolmat.

        Den stående motvallsritualen inför lunchen kan kopplas till behavorismen och Pavlovs,
        och Skinners experiment med klassisk betingning (stimuli - respons,) och operant beting-
        ning,(förstärkningsprincipen).

       I Zorahs småchockade gensvar kan man skönja ett Watson resultat (känslor-betingning)

        Om man dömer efter Maslows behovsteorier, så ligger Zorah mellan trappsteg 1(Fysio-                          logiska behov) och trappsteg 2(Trygghetsbehov). De andra klasskompisarna ligger
          mellan  trappsteg 4(Självkänsla) och 5(Självförverkligande) och har även trappsteg
           3(Gemenskap,tillhörighet).

       Zorahs första skoldag och skolmatserfarenhet kan förnimmas i pragmatismens "learning
           by doing"(Dewey) och deras intresse för fungerande värdefulla vardagskunskaper.
         Reflektion, tänkande, smakande och agerande.

       Ur ett sociokulturellt perspektiv består hela Zorahs nya värld i början av få stöd och                               att lära sig ifrån en kunnigare person, lärare eller elev.

        För att kommunicera och umgås med folk i skolan och i det demokratiska svenska
         kulturella samhället måste Zorah lära sig språket.

       Man kan tycka att magisterns beteende är lite underligt mot en nyanländ flykting eller
       vad tycker ni ?!!


       Catarina Ekliden

       Fk-3 Distans Orust
       Grupp 2

     
   
   
                                         

Jämställdhet, har vi tappat tiden?

Måndagen den 11/1 satt vi och tittade på telebildsföreläsningen om jämställdhet. Ämnet har under en förhållandevis lång tid varit väldigt aktuellt och inte minst väldigt debatterat. Debatterna har dock fört med sig en negativ klang genom diverse extremer på olika håll, så kallade självgoda bakåtsträvare eller rabiata manshatare. Det är en tråkig vinkling av debatten som dock väcker stor uppmärksamhet inom media och sociala forum, i ett ämne som vi i grunden ser som väldigt viktigt!

Men någonstans känns det ändå som vi har kommit en bra bit på väg. Om vi tittar bakåt i tiden, inte mer än en generation tillbaka, så hittar vi en rad av exempel på hur den normala tillvaron såg ut då och hur synen på jämställdhet var. Till exempel har vi lagstadgan 1982 då all form av kvinnomisshandel förbjuds. 1979 antas kvinno-kommissionen utav FN. 1983 får kvinnor möjligheten att söka alla yrken, inklusive i försvaret.

Hur ställer ni er till könsnormer? Finns det något positivt i det? Eller för det enbart negativt med sig?

Mikael
Victoria
Hilda
Fredrik
Catarina
Marlene

Seriestripp: händelse på en skolgård

Denna seriestripp speglar en händelse från min skolgårdsobservation. När jag såg detta gladdes jag mycket, då jag anser att detta är ett mycket bra sätt för barnen att utveckla sin självkänsla och självtillit. Om man ska se till olika lärandeteorier, tycker jag att denna händelse kan kopplas till både kognitivismen och pragmatismen. 
Inom kognitivismen talar man mycket om bland annat "What kind of computer is man?" (E.B. Hunt, 1971). Det innebär att människan "hämtar in" och "kodar" information som "processas" och "lagras" i hjärnan. Denna information kan vi sedan "hämta ut" när vi behöver den. I det här fallet kan man se att flicka A som visar flicka B hur hon ska göra, "hämtar ut" den information som hon sen tidigare "lagrat" i hjärnan. Vi kan även se det hos flicka B när hon sedan gör som flicka A visat - "hämta in"   --> "koda" --> "processa" och "lagra" --> "hämta ut".
Det här kan även till viss del kopplas till pragmatismen om vi ser till John Deweys teori om Learning by doing som innebär just det - lära genom att göra. Flicka B får visserligen först se hur flicka A gör men sedan helt enkelt lära sig genom att själv göra.

Vi också se att hela denna process - alltså att observera - är en tydlig form av Jean Piagets tankar kring att pedagoger lär sig att lära ut genom att observera hur barnen lär sig.

Avslutningsvis. Vad tänker ni kring detta? Vad för kopplingar till lärandeteorier kan ni göra till era observationer?

SERIESTRIPP: Att se eleverna

På skolan jag jobbade var det en dag när hela 3an skulle åka till simhallen, alla elever utom en. Den här eleven skulle vara kvar och göra lite skoluppgifter medan de andra var och simmade. Hennes första pass skulle hon sitta i mitt arbetsrum samtidigt som vi båda jobbade med vårat egna. Jag tänkte lyxa till det lite och frågade om hon ville ha musik på samtidigt.  

Hon nickade, och jag satte på något som jag tänkte att barn i hennes ålder lyssnar på, som just i detta fall blev Eric Saade. Efter ett par sekunder frågade hon om jag hade något med Queen. Under tiden mina ögon växte till tefat lyckades jag förvånat klämma ut ett "javisst", och fick sedan kommentaren: "Egentligen gillar jag The Beatles bättre, men idag är jag på Queen-humör".

Själv har jag musik som mycket stort intresse och vi föll genast in i diskussioner om inte bara Queen och The Beatles m.m, det fanns även många kommentarer om Bach, Mozart och Vivaldi. Det passet var det inte jag som var lärare, för det fanns någon som kunde mer, och om det så var en 9-åring som visste mer rör mig inte det minsta.

Min poäng med den här historien är att jag av en ren slump lyckades möta en elev i sitt rätta element. En plats där eleven kunde få skina bara genom att vara sig själv. Det blev inte många mattetal räknade det passet, men trots det upplever jag att eleven fick med sig något bra iallafall. Som lärare kan man inte bli annat än stolt av att överträffas av sina egna elever.

Min fråga till dig är: Hur ska vi göra för att locka fram dessa sidor hos våra elever?

Eriksson-Gustavsson, A.-L., Göransson, K., & Nilholm, C. (2011). Specialpedagogisk verksamhet i grundskolan. Lund: Studentlitteratur.

Den gåtfulla hjärnan !

                        Den gåtfulla hjärnan !!

Att kroppen växer, det ser vi, men att hjärnan utvecklas bitvis kaotiskt
är inte lika känt och synligt.

Hjärnan behöver syre, kolhydrater, vätska, blodcirkulation, sömn för att fungera,
men visste ni att mellan 6-22 års ålder bryts hjärnan till stor del ner samtidigt
som den omstruktureras, vilket påverkar den intellektuella kapaciteten
och sömnkvaliten.

Från 6 års ålder slutar hjärnan nästan helt upp med att bilda nervceller och
en form av "darwinism" uppstår, där hjärnan bara vill behålla de starkaste
nervcellerna och förbindelserna. Innan tonåren är över, har mer än hälften
av nervcellerna dött i en del hjärnpartier.De kvarvarande nerverna förses
med skyddande myelinskidor vilket drastiskt ökar nervledningshastigheten,
likt bredband och fiberoptik.

Ombyggnadsområdets utveckling går från hjärnbarkens nacklob till pannlob,
vilket bland annat påverkar abstrakt, strategiskt tänkande ,exekutiva beslut, begär,
känslo- och impulskontroll samt belöningscentrum.

Hur påverkar detta oss som lärare, undrar ni ?!

Jo, vi måste förstå vad som händer i barnens hjärnor för att råda ordning i kaoset
och anpassa lärandet efter varje elevs utveckling.

Koncentrationssvårigheter sker på grund av att den unga hjärnan sätter igång för
många centrum i hjärnan samtidigt.

Catarina Ekliden, grupp 2


Källor ; Olson Lars m fl ( 2009) Hjärnan. Karolinska Institutet. University Press
              Erlanson-Albertsson Charlotte (2011) Mat för hjärnan. Ica bokförlag.
              Professor och forskare i medicinsk och fysiologisk kemi vid Medicinska
              Fakulteten vid Lunds Universitet. Illustrerad vetenskap 01/ 2016.
           



.